Velpotta, jo – jag erkänner!

gipflyg

Ny sport nya utmaningar. Jag har blivit hals över huvud nyförälskad i hundträningen i och med HtM och freestyles intåg i mitt medvetande. Gip tricksade till sig uppflyttningsrosett i freestylens första klass för några veckor sedan, och för Tesla har jag ett GRYMT program. På pappret och i mitt huvud i alla fall – Tesla kan inte hälften av tricken som behövs om det ska bli som jag vill, och jag kommer säkert revidera några gånger på vägen. Men det gör inget – det är hans klass 3-program jag byggt och han har ju faktiskt inte ens startat ettan ännu, haha. Lilla Ivy har två låtar – en fs och htm – som jag bestämt mig för men ännu inte kommit till skott att planera så mycket kring. Eller rättare sagt: har ett jättebra fs-program som Frida Binette spånade fram på stående fot när vi var på kurs för henne i somras, men jag har inte börjat bryta ner och anpassa det ännu.

Men, så har vi då Vills program. Klass 3-låten som jag spånat på sedan i våras och sugit på och gottat mig åt var inte rätt för honom när det kom till kritan. För snabb och kanske mest en freestylelåt, faktiskt. Fortfarande asbra, men inte just nu. Så återstår det där att hitta en ny låt. Alla låtar jag valt har jag känt YES! för första gången jag hörde dem, men nu står jag inför det lyxiga problemet att jag har flera som jag tvekar mellan. Eller, egentligen två, tror jag. Två helt olika. En pigg och teatralisk och en mörkare, mer dramatiskt. OCH JAG GILLAR DEM BÅDA. På helt olika sätt.

Just nu är planen: bygg två program och känn mig för. Känns helt galet, men vad tusan.

Lydnaden då? Äh, den känns fortfarande ganska tråkig faktiskt. Få se om jag någonsin hittar tillbaka till den!

Den fina bilden på Gip och mig tog Mikael Svensson under en tävling i somras.

No comments yet.

Leave a Reply