Archive | 2012-01-16

En liten superapportör!

 

Äntligen har Vill, 10 veckor, fått prova att apportera fågel igen! Han var inte kullens allra starkaste apportör när han var liten (alltså så liten att vi inte ens hade hämtat honom) så jag var lite spänd på hur det skulle gå. Vi fick med oss en mås hem när vi hämtade honom, och den plockade jag fram och tinade i morse. Och vilken skillnad det var! Wow! För det första hans reaktion när han såg vad jag hade i handen – han studsade på stället, snurrade runt och visade stor upphetsning. Dock var han helt tyst, hurra! Jag slängde iväg fågeln och iakttog. Efter for en röd blixt, kastade sig mot fågeln, grep, snurrade runt, sprang lika snabbt mot mig – och förbi. Nå, supernöjd ändå, naturligtvis. Han sprang iväg och jag fick hålla mig från att jaga honom. Jag visslade hans mat-signal (inkallningen) och då kom han med en gång, fick en godis och jag kunde hämta fågeln. Jag gick in och hämtade lite köttbullar så att han verkligen skulle vilja komma mot mig, och efter att ha insett att han tjänade på att komma med fågeln så gjorde han det efter ett par försök.

Jag kommer jobba på att komma in med leksak innan vi går på allvarligare saker som fågel, detta var en se-vad-som-händer-runda mer än något annat. Måste veta vad jag har att jobba med, så klart. Byta mot två likadana leksaker fungerade bra på Gip som VERKLIGEN ville äga grejen – han kom inte ens mot mig när han var liten. Och idag är det mycket större värde i att leka med mig än leka själv.

Jag är så himla glad att Vill visade sån entusiasm för fågeln, hela han berättade att detta är det bästa som finns.

Kastar sig mot fågeln och hinner inte ens landa innan han tar den!

Motiverade hundar
Det ska vara kul med hund