Motiverade hundar

Har precis varit ute och kört igenom alla momenten (utom platsliggning i grupp, dock platsliggning ensam :-)) med Gip. Jag har siktet inställt på en tävling i början av augusti och det känns som ett rimligt mål att nå dit. Dock är det en hel del bitar kvar. Om jag bara tränar precis det som behövs – hålla apporten fem sekunder, gå ett fritt följ ungefär så långt som det brukar vara, inkallning på det avstånd som krävs och så vidare så klarar han det ganska bra. Men om jag lägger till någon störning så blir det i vissa fall väldigt svårt för honom. Ibland blir ”störningen” ingen störning utan en hjälp, men bollar på plan, hundar som skäller, om jag drar ut på det lite till – och han tappar fokus. Så målet för juni och juli blir att träna svårt. Riktigt svårt. Träna på nya ställen, träna direkt han hoppar ut från bilen, träna på att gå länge, att hålla apporten när han trickstränar och så vidare. Överträning helt enkelt. Gip är en belöningsorienterad ung man och att jobba utan belöning är svårt. Jag måste kolla över mina belöningsritualer och se vad som kan funka. Och arbeta mycket mer strategiskt med externbelöning. Alltid ha buren med och en skål med kattmat i den, är en bra början. Mitt mantra som alltid är ”korta pass – lek ofta” måste bytas till ”lite längre pass – och lek mer sällan”. För klarar vi inte ett helt program hemma lär han knappast vara pepp på det på tävling. Men det är ju så ROLIGT att belöna.

I september kommer det hända roliga grejer på Motiverade hundar, då jag i samarbete med R+ Hundskola kommer anordna ett hundläger! Det blir tredje gången R+ anordnar ett läger, och du kan läsa mer om tidigare läger här.

Jag ser fram emot en hel helg fylld med hundliga aktiviteter och mysiga stunder tillsammans med likasinnade. På det första lägret höll jag en workshop om specialsök och spår som var mycket uppskattad, och jag hann med att både umgås och gå på en av de andra workshopen också. Väldigt roligt, och jag ser mycket fram emot den helgen!

Så boka redan nu in helgen den 7-9 september i era kalendrar, och håll ögonen öppna för mer info och när vi börjar ta emot anmälningar – platserna är begränsade och fylls snabbt!

Äntligen är papprena påskrivna och jag kan avslöja fantastiska nyheter: Motiverade Hundar flyttar om två veckor till en gård i Bottnaryd, Jönköping! På gården finns ett ridhus vilket ger möjlighet att hålla kurser i alla väder, och ett stall som ska förvandlas till teorilokal och butik. Dessutom finns där en elupplyst träningsplan utomhus samt två stora hagar där det kommer finnas möjligthet för mig att ha får. Dessutom finns där ganska mycket vatten i närheten (både en bäck på marken och en sjö – som jag hoppas man kan bada i – ett par hundra meter därifrån. Fint som snus. Så nu kommer det äntligen börja rulla på, och snart kommer det dyka upp både kursdatum och artiklar i butiken. YAY!

Träningsmässigt ser jag mycket fram emot ridhuset som jag tror kommer göra underverk för framförallt Boo. De andra är ju lätta att engagera, och är inte så störningskänsliga, men Boo har jag inte kunnat ha lös på länge nu och det skär verkligen i hjärtat att hon måste gå i snöre medan de andra rejsar på vår gräsplan. Nu kommer ju inte ridhuset vara en rastgård men jag ser fram emot att kunna ha henne lös i träning och leka alla recallerslekarna med henne där inne. Och så ska jag börja träna agility med henne. Det gjorde vi en del i Skåne, men då var det enbart på hobbynivå. Agility för skoj och så rallylydnad. Saknar min tjej faktiskt.

I helgen som kommer överger jag flytttöket och åker och håller kurs på KopparJyckens hundcenter i Dalarna. Det ska bli jätteroligt. Vill ska få följa med och för första gången vara demohund, jag är lite spänd på hur det ska gå. Han kommer sköta sig galant när han får dema – det är jag övertygad om – men jag hopppas han håller sig i skinnet även när han får vara passiv. Han är ju lite glappkäftad, den gode herrn. Nå, jag har varit och köpt stora härliga märgben som jag hoppas ska hålla herrn nöjd.

Just nu känns det verkligen segt, allting. Jag har skadat min fot och kan inte röra mig alls vilket gör mitt humör uselt och träning med hundarna i det närmsta obefintlig. Jag äter så starka tabletter att jag mest bara sover och inte orkar göra något vettigt, men jag hoppas kunna trappa ner på dem å det snaraste. Förskräckligt tråkigt är det! Och jag har så många saker jag borde göra och som jag dessutom vill göra: färdigställa träningsplaner, kursplanera, läsa alla bra hundböcker och inte minst allt material från mina Susan Garrett-kurser. Men jag har knappt ens orkat läsa något skönlitterärt och har mest kollat dåliga teveserier och sovit. Så, nu var det färdiggnällt! 🙂

För ett par veckor sedan var jag och pojkarna i Stockholm. På fredagen var jag och Gip på elitsatsningen i lydnad som vi går hos Anna Larsson 3vallare/Canis Sörmland. Å vad det är roligt, och å vad jag älskar detaljer! Gip är så himla rolig att träna med, han får mig verkligen att skratta hela tiden. Så kär i den hunden! Han ksnake inte är den enklaste av border collisar, han har egna idéer och han får mig att tänka och klura. Samtidigt som han är en ”good sport” och är alltid juste. Gör jag bara bra ifrån mig – så gör han bra ifrån sig. För Vills del blev det en prövning att öva att sitta lugnt och vänta medan andra tränade, och med några högljudda undantag så skötte han sig över förväntan.

Lördag spenderade vi på Södermalm och pojkarna fick öva på saker som aldrig får göra hemma: åka pendeltåg, gå på stan med massa människor och hundar, gå på café, mingla och vara coola. Och coola var de verkligen, det är svårt att förstå att de mest bara hänger i skogen i vanliga fall. Vill är till och med coolare än Gip, eftersom Gip så väldigt gärna vill hälsa på allt och alla. Men det kändes väldigt bra att ha dem med, inget jag behöver oroa mig över för att göra. På söndagen var vi hemma hos goda vänner och de fick bevisa att de gick att ha i möblerade rum. I möblerade rum som inte är vana vid busiga unghundar, alltså. Men jodå, efter att ha täckt den fina soffan med ett lakan och plockat undan några ömtåliga saker från golvet – och gett grabbarna varsitt smaskigt ben – så var det helt okej att ta med dem båda in i fin innerstadslägenhet. Nå, de har ju varit på visit tidigare så det kanske inte är så förbluffande direkt.

På måndagen var vi och hälsade på på och Maria. Jag har faktiskt aldrig varit på ett hunddagis förut, så det var roligt att se hur det fungerade. Mina killar fick prova att sitta i box medan vi åt lunch, och det var de väl inte så där jätteförtjusta i. Gruset tog, som vanligt, saken i egna händer och hoppade över boxkanten när han tyckte han varit där för länge. Nåja, det var snabbt åtgärdat att hoppa in igen. Jag slogs av att det var så lugnt på dagiset trots att det var så många hundar, och jag dessutom tog in två helt främmande i lokalen. De kom förvisso precis in från en av dagens långpromenader (2,5 timme går de varje förmiddag, vilar i två timmar och går sen en entimmaspromenad på eftermiddagen också), men ändå.

På eftermiddagen styrde jag kosan mot skogen för jaktträning med Vill och hans kennelkompisar. Min första organiserade retrieverträning och jepp, jag kände mig lite som en fågelholk emellanåt. Ammie och Louise hade gjort iordning åtta stationer med mer eller mindre kluriga uppgifter och deltagarna agerade figgar åt varandra beroende på om de var i dummygrupp eller viltgrupp. För Vills del handlade det mest om att kunna vara passiv och fokusera på mig trots att det var en massa (12 totalt) rödtottar som sprang omkring i skogen. Han fick också prova raka linjetag till matskål – fantastiskt att få springa ut och äta skinka, hälsar han. En övning handlade om att kunna gå lugn fot fram till figge och då provade jag att ha honom lös trots att brorsan Toy gick precis framför. Inget perfekt fot, men perfekt vid min sida gick han. Han är så duktig och jag är sä kär i även den här hunden. Lyckliga mig med två så fina pojkar i mitt liv! Tyvärr fick jag åka tidigare så jag missade både chansen att vara figge själv och att få studera de mer erfarna ekipagen.

Ett par dagar efter hemkomsten blev jag så skadad i foten och har inte gjort knappt någonting med mina troll. Urtist.