Om exakt en månad börjar Vills och min elitsatsning i lydnad. Längtar så jag håller på att bli galen. Jag gick ju samma satsning med Gip förra året, så jag är inte helt ovetande om vad som komma skall. Mycket bra förutsättningar! När jag anmälde mig satte jag mig och skrev ner vad jag tänkte jag skulle satsa på lite extra sista tiden tills vi börjar, och skickade det till instruktör Anna.
Tänkte jag skulle dela med mig:
– fritt följ där jag jobbat mycket med detaljer och mindre med uthållighet, så tänkte det kunde vara bra nu.
– apporten – snabba gripanden (fr hand och mark), hålla fast, proofing (göra tricks med apporten i mun, omvänt lockande osv). Är han bara tyst så är han en superstar. Han kan oftast göra en sen får han göra nåt annat en sekund, sen en till. Annars kommer ljudet. Blä!
– röra sig ifrån, ex runda saker, springa till target
– ingångar. Klockrena med kloss, snea tveksamma utan. Don’t know why.
– göra saker i rörelse (stå och ligg under march). Han är snabb både att ligga och stå – och snabb att röra sig igen…
– ergo: stadga. Han är så jäkla snabb alltså, men det börjar bli bättre. Jobbar med massa störningsträning, att jag rör mig, andra hundar, verkligen locka med godis, trycka och dra osv.
– belöningar. Leka bra (bättre) – han säger att han vill ha godis, men leker oftast fint efter lite övertalning. Skulle vilja kunna skita i övertalningen… – låta bli att undersöka händerna. Har börjat varva med externbelöning för att han inte ska misstänka att jag inte ska ge honom nåt om han inte vet att jag har det. Jobbat massor med att få honom släppa både blick och tanke på belöningarna – men det är svårt.
Anna tyckte detta lät bra, men tyckte dessutom att jag skulle börja med vittringen och fjärren.
Senaste två veckorna har varit totalt träningsbefriade (nja, nu överdriver jag, men det har varit mycket annat som tagit tid och varken ork eller lust har varit där det borde. Vilket innebär att vi tränat mycket detaljer. Har dessutom satt igång både vittringen och börjat fnula på fjärren, så det är bra. Har gjort en poäng av att inte ha en enda karamell i händerna, och jag tycker det börjar ge utslag. Senaste dagarna har vi bara tränat på ordförståelse, vilket innebär tricks. Känns som vi har fina grunder och jag tror verkligen lille Vill-i-Wånkenstjärna kan bli den superstar han har förutsättningar för.Men då gäller det att det inte blir det här:
Så många tankar på hur jag går till väga på bästa sätt. Och jag tror listan ovan är en bra start. Så idag har jag beställt ett halsband med stjärnor på. Nej, man ska inte underskatta det mentala. 😉
