Archive | november, 2013

Den som väntar på något gott…

580518_10151809011969358_1170597423_n

 

Om ett par veckor är det dags för min och Gips omdebut på lydnadsplanen. Han har startat ett par gånger tidigare, men påverkades så av min nervositet att det inte var roligt alls. Senaste gången var i september 2012, och nu drygt ett år senare hoppas jag att han är mogen. Under året som gått har han utvecklats massor. Han har blivit massor mera framåt, han tar för sig mer, vill mer, orkar mer och kan mer. Jag hade ett långt lydnadsuppehåll, från september till april då jag gick en kurs för Siv Svendsen. Då kändes det inte alls bra (vilket inte hade något med fantastiska Siv att göra, som vi sedemera påbörjat en elitsatsning i lydnad för, jag och Gip) och jag bestämde mig för att lägga ner lydnaden helt över sommaren och bara satsa på agility och vallning. Någonstans på den resan så insåg jag att agility inte är MIN grej, även om det passar Gip och jag slets av ofantliga kval en period. Det gick så långt som att jag funderade på om han skulle ha det bättre hos någon annan, någon som kunde ta till vara hans fantastiska potential bättre. Och så ägnade vi oss bara åt vallning ett tag – och helt plötsligt kändes han redo igen. Och helt plötsligt insåg jag att vi gjort den här resan tillsammans – att det inte bara är Gip som blivit mer självsäker och framåt utan faktiskt jag också. Tillsammans med lille Vill har jag fått utvecklas på tävlingsplanen (vi håller som bäst på och förbereder oss för start i klass 3 nu), och tillsammans med Gip har jag utvecklats som ett team på hemmaplan. Och nu väntar jag med spänning på hur det kommer kännas på tävlingen. Kommer vi klara av att genomföra detta tillsammans? Jag hoppas och tror det, men säker är jag inte, hur kan jag vara det?

Jag har jobbat massor med Gippens uthållighet och jag kommer precis in från ett pass med kedjeträning där han fick göra alla klass 1-moment 2-3 gånger i blandad ordning, med bara en lugn och bekräftande smekning på bröstet mellan momenten. Gip har lätt att ta till ljud, och en lugn bekräftan och att inte släppa honom ”ur fot” tror jag kommer passa bäst. Men det blir ett experiment på tävlingen, som alltid när man sätter igång en ny hund. Långa kedjor klarar han utan att förlora energi och utan att förlora de fina detaljer som han har. Och utan att bli nedslagen vilket är det vi jobbat med allra mest, att Gippen ska känna sig trygg i uppgiften och trygg i att han kommer få sin belöning.

 

Motiverade hundar
Det ska vara kul med hund