Det har snart gått en vecka av 2015 och jag har redan prestationsångest… Jag tycker det är extremt svårt att formulera mål i hundträningen. Förra året hade jag ganska specifika mål och de gick ju om intet – inte för att jag inte satsade utan på grund av yttre omständigheter. Jag har nog alltid formulerat väldigt diffusa mål, och då är det så klart svårt att hålla dem. Å andra sidan kan man aldrig veta vad som händer. Men att kalla dem önskningar eller drömmar känns lite väl Julie Andrews och mest bara löjligt – och en dröm är ju inget man jobbar mot. Ett annat problem jag har är min ganska dåliga självkänsla. ”Men inte kan väl jag…” och så sätter jag målen för lågt, trots att viljan finns att jobba för något högre. Så, jag ska försöka formulera mål som är realistiska men ändå inte mesiga. Och som är konkreta nog att faktiskt kunna utvärdera dem. Mätbarhet är ju svårt, framförallt med känslomål och jag vill inte heller reducera året till ”starta 10 gånger” eller något sådant, men vissa saker går ju att mäta. Antalet kilometrar vi går per dag eller antal träningspass i veckan, tex. Ok, nedan mina något taffliga försök att formulera mål (ja, jag får prestationsångest av detta också, inte ens mina blogginlägg är bra nog för mig…).
Gip
Vallning
– genomföra vallhundprovet med godkänt resultat. Vill inte skriva när på året jag vill ha det gjort, men under året i alla fall. Det betyder att vi behöver – träna en hel massa vallning på nya får och nya marker. -träna på banor. Absolut viktigast är dock att bibehålla den attityd han börjat få, den är dock fortfarande bräcklig som tusan. Jag märker att han efter några tekniska vallpass (tex med vissla, nytt kommando, pass med pisken) återgår till att kolla mig. Så fortsätta med känslopassen. Och fortsätta ta lektioner för Karin regelbundet.
Terapihund
– bli klara med besökshundutbildningen (inklusive praktiken). Detta hänger enbart på mig, Gip är redo.
-träna in fler tricks. Med lydnaden lagd på hyllan så känns det som vi tappat massa rolig träning. Tricksen som behövs för terapihundsutbildningen kan förhoppningsvis väga upp det. Hittills har jag varit dålig på att ha en plan för tricksandet, men för att de ska bli vettigt och genomförbart så kommer jag behöva sätta mig och fundera lite på detta. Säg att 10 tricks, färdiga med stimuluskontroll och hela köret är rimligt för året (han har ju några nästan helt klara, men han behöver ha dem på handtecken samt att andra än jag ber honom genomföra). Jag återkommer med ett eget tricksinlägg.
-fortsätta jobba på pausmattan, hakan, hälsa med tassar i backen/på pallen samt de andra grundfärdigheterna (inkl passivitetsträning i svåra miljöer).
Övrigt
– dragträning. Gip älskar att dra och att springa. Vi har en kickbike. Det är bara ren lathet som gjort att den står och dammar igen i förrådet. Under 2015 ska Gip få dra kickbike minst en gång i veckan.
– spår och nosarbete. Minst ett spår och minst ett pass nosarbete i veckan. Och det ska dokumenteras och analyseras och inte genomföras som skräpträning.
– fortsätta höstens långa, lösa promenader (se årssammanfattningen). De gör oss gott i själen och Gip behöver få den typen av stimulans. JAG behöver den typen av stimulans, att se mina hundar löpa fritt. Och vi ska fortsätta skvallerträna så att jag blir ännu tryggare i att låta dem vara lösa.
-fortsätta med förebyggande sjukgymnastikövningar och massage. Mitt mål är att hålla hundarna skadefria under 2015 (ja, målet är så klart att de aldrig blir skadade), och med de redskap vi fått från Annika Falkenberg så har jag ett gott försprång vad gäller den typen av kroppsliga besvär.
Vill
Rehab
– tyvärr måste jag sätta rehaben i första rummet för Vill. Det är viktigare än något annat att han blir hel och kry i kroppen. Nu har jag helt andra kunskaper och helt andra ögon än tidigare, så jag hoppas verkligen att det kommer räcka nu. Att göra hans dagliga övningar och låta honom få daglig massage, samt åka till Annika så ofta hon tycker det behövs är allt jag kan göra nu. Det viktigaste är att upprätthålla detta även nu, även sedan han börjar kännas fin i kroppen igen.
Lydnad
-Få stopp på ljudandet. Bläääää så trist mål. Men tyvärr är det så att om Vill fortsätter låta så kan vi kasta alla sorters tävlingar åt skogen. Det är ju dessutom så att ljudandet är ett symptom på massa annat så för att Vill ska må bra så måste jag jobba med detta. Och inte bara på träningsplan, och inte bara när de kommer fram utan grundläggande. Vill har nån slags reststress kvar i kroppen från all vila i somras, och det måste jag komma till rätta med. Dessutom har han en vana vid att ljuda i lydnaden, och dessutom en gaphalsig gåpåig personlighet. Det behöver med andra ord adresseras på många plan. Jag ser dock stora, gigantiska förbättringar bara sedan i höstas så jag hoppas på en fortsättning där. Kräver dock en massa från mig.
-Bli tävlingsklar. Just nu får inte Vill träna fritt följ, vilket gör att en sån stor del av att ”bli tävlingsklar” fallerar. Min tanke var att kunna starta trean i mars-april nån gång och sedan eliten i sommar, men just nu känns det oklart. Jag vill inte anmäla honom till trean förrän han känns helt ok i både kropp och knopp och det är svårt för mig att avgöra hur fort det kommer gå. Jag vågar inte jobba honom för mycket med risk att kroppen brakar – och om jag inte jobbar honom tillräcklig så blir han knäpp i huvudet. Men ett rimligt mål är ändå att starta och klara trean under året, och en bonus att även hinna starta eliten. Jag skulle kunna skriva en hel träningsbok och hur och vägar dit, men det kommer i sina olika blogginlägg… Nu är det bara en målformulering.
Övrigt
– Under perioden med vila utvecklade Vill en del problembeteenden. Han har lätt att gå upp i stress och skulle nog kunna bli en rätt så reaktiv hund under fel förutsättningar. När vi under julhelgen drog släde med mina systerdöttrar så tyckte han att släden var läskig. Han reagerade även på en dörr som smällde igen i Kungsör och han har börjat backa undan från kompostgaller. ALLT med Vill hänger ihop, han behöver hitta ett lugn och en stabilitet igen. Han har inga rädslor, men hans stress (som kommer från vilan) yttrar sig på en massa olika sätt. Vi ska miljöträna och passivitetsträna en hel massa och hitta en aktivitetsnivå som är lagom. Att han varit så lugn och balanserad tidigare är ju för att vi tränat hårt (mentalt) varje dag, och det fixade inte hans kropp. Han är en så himla fin och perfekt hund om jag bara hittar en gyllene medelväg.
-Långa lösa promenader. Samma orsak som ovan och samma som Gip. 🙂
-Spår och nosarbete. Vill har bara spårat ett par gånger i sitt liv. Han tycker det är ganska onödigt, och han vill hellre gå och ha kontakt med mig (det kan ju hända nåt kul) än gå med nosen i backen. Men jag tror det kan vara bra för honom. Jobba mer självständigt och för annan belöning än godis/leksak., dessutom jobba lugnt och med något som förhoppningsvis gör honom mer nöjd rent allmänt. Minst ett spår i veckan.
– Jakt. Vi har lagt ner jakten pg av ljud och pg av att jag inte tycker det är kul, men jag tror Vill skulle må bra av det av samma anledning som spåret. Jag har ingen lust att lägga hela dagar på jaktträning och ingå i organiserad träning (jag hinner inte) men att gömma några dummies, och ibland låta Anders kasta – och fokusera på lugnet – tror jag är bra. Ska läsa Apportering till vardag och fest igen och ta till mig några övningar.
Tesla
Mitt oskrivna blad. Hur sätter man upp mål för en 11 veckors valp? Jag har ju skrivit lite om träningsmål redan, bla här och det är nog så bra jag kan göra det just nu, och det är väl ett bra årsmål att följa detta. Tesla ska ju träna och tävla vallning och lydnad, det är planen, men hur långt vi har kommit innan året är slut tycker jag är omöjligt att förutspå. Han kommer säkert kunna genomföra alla Lp1-moment, och fler därtill, innan året är slut, men det är inget som säger att han är tävlingsklar för det. Och vad gäller vallningen så tycker jag det är ännu svårare, vad är ens rimligt att tro?
Allmänt
– Löslydnad. Eftersom jag vill kunna fortsätta med lösa promenader med alla tre så är löslydnad (inkallning och skvallerträning) av högsta prioritet. Jag vill så klart också kunna ha honom lös i alla träningssituationer, både på lydnadsplanen och i fårhagen, dessutom.
– Vänta på sin tur när andra tränar. Hepp. Viktigt!
– Gå fint i koppel.
Lydnad
-Bli momentmässigt startklar för lydnadsklass 1. Eftersom jag inte vet hur redo han kommer vara i huvudet vill jag inte formulera det på annat sätt än så. Han fyller tävlingsmyndig i augusti, men jag vill inte stressa. Hellre en senare men stabil debut!
Vallning
– ha påbörjat vallhundsträningen med sikte på Vp under nästa år (2016). Jag kommer satsa på att åka till Karin även med Tesla och få kontinuerlig träning för henne, det är verkligen guld värt. Vill ju göra RÄTT med stjärnvalpen.
Övrigt
– Jag vet att jag nog låter ganska prestationsinriktad när jag skriver om hundarna, men det viktigaste är faktiskt att ha roligt. Jag älskar att Tesla väljer att ligga nära, att han blir överlycklig när man ropar på honom och slänger sig upp i famnen, att han tycker livet är härligt och underbart. Killarna (de två stora) är underbara och lättsamma att ha med överallt och det är verkligen min ambition att även Tesla mest ska tycka att livet är gött. Utflykter och bara gött hundhäng har inte legat i fokus med Gip och Vill men de har ändå blivit ganska mycket sånt genom åren. Mer kravlöst umgänge, fler utflykter och mer ”fika” tror jag gör oss alla fyra (fem med husse!) gott.
