Om Teslas första vecka hos oss var lugn och ro och lära känna, så innehöll vecka två desto mera spänning och intryck. Det började med att Tesla sprang in i en vägg några dagar före julafton, och fick en rejäl smäll. När han fortfarande linkade efter ett par timmar ringde vi veterinären och fick tid på eftermiddagen. Vid det laget gick han bara lite orent, men jag åkte in ändå och han fick en spruta smärtstillande i nacken. Att vara hos veterinären var roligt, inga problem alls. Gått i koppel hade han bara gjort två gånger innan – dagen vi hämtade honom (två minuter när han kissade på en bensinstation) och samma morgon när han följde med till bilmeken, men han köpte det bra. Jag säger inte att han älskar det 😉 men funkar helt okej.
När han varit hos veterinären fick han följa med in till en djuraffär där han fick pussa på de som jobbade där, nosa omkring, och glo (G-L-O) på en stor pudel på ett trimbord. Häftigt värre! Dagen efter gnydde han ett par gånger när han reste sig och vi bestämde oss för att behålla den veterinärtid vi hade och åkte in en gång till. Han fick smärtstillande och antiinflammatorisk utskrivet och en för säkerhets skull-tid för röntgen som idag (vilken vi inte utnyttjade då han inte visat nåt på flera dagar). Hoppas verkligen han kommer vara skadefri läääänge än.
Julafton tillbringade vi hemma hos mina föräldrar – fyra barn, nio vuxna och tre hundar + jultomten – och Teslan var en superstjärna. GLAD och busig och valptrött och härlig. Det började snöa när vi kom dit och det gjorde honom lycklig. 🙂 Han både sov och lekte med sin leksak samt tuggade ben mitt i allt kaos. Härliga valp! När vi åkte hem efter sju timmar var han trött, men inte värre än killarna (eller jag). Dagen efter tog vi det lugnt på förmiddagen, innan vi återigen packade in oss i bilen, denna gången till min lillasyster, för ytterligare julfirande. Nytt hus, nytt bus, men inget som gör Tesla det minsta osäker eller upprörd. Han fortsatte leka med mina systerdöttrar, och vara ett belevat charmtroll.
Igår var hela systerfamiljen här i stället, och vi lekte i snön och gick en promenad där Gip och Vill drog en pulka. Inga konstigheter, hojtar Tesla och tyckte även det var JATTERÅLIGT (hans vanligaste uttryck, jämte JATTEGÅTT! och JAEJATTEPIGG/TROTT)!
Under de två veckor han bott här har han hälsat på 32 vuxna människor och sju barn, och mött 14 hundar (de flesta i väntrummet hos veterinären), och han har alltid lika fin och positiv attityd. Härligt!
Han har gått på massa olika underlag, lekt med massa olika saker, tränat en del (inte så mycket, men de korta pass vi kört så är han riktigt duktig – OM jag lyckas fånga honom när han är pigg, det är snabba vändningar med liten valp! Lekbelöning är hundra gånger roligare än mat, även om han gärna äter också.) och åkt bil ett tiotal gånger (inga problem att åka i sin bur nu!). Han har fått smaka på all möjlig mat och godis, han sover i sängen, busar med båda brorsorna och har haft ytterst få kiss- och bajsolyckor inne. Han har upptäckt fåren (men de är inte lika spännande som tex snön) och han har lärt sig hoppa upp i soffan för egen maskin. Katterna lever fortfarande farligt. Han förstår nu hur dörrar funkar (första veckan hamnade han alltid bakom dem, haha) och han har hittills inte förstört en enda pryl som inte var hans. Supervalpen! Som just nu ligger och tuggar lite på ett ben bredvid mig i soffan, härligt kaffedoftande efter att ha ”hjälpt” Anders att fylla diskmaskinen. I morgon är det nyårsafton och vi (jag och hundarna) ska fira tillsammans med en hel hög hundar och människor i min kompis Saras stuga. På dagen blir det inomhushallpremiär för Teslan då vi hyrt fina Hundträff-hallen. Äventyret fortsätter!
