Jag tänkte jag skulle sätta på pränt mina planer och mål för det kommande året.
Vill
Egentligen har jag bara en enda önskan och det är att få ha friska hundar. Som jag skrev i den deppiga årssammanfattningen har jag haft alldeles för skadade hundar detta året. Tyvärr ser det inte bra ut för Vill, två dagar före julafton var han åter hos veterinären efter att ha fått kraftiga smärtor i nacken. Jourhavande veterinär ansåg att vi skulle behandla det som ett diskbråck, med anledning av Vills historik (återkommande hälta och inget synligt på vanlig röntgen eller alla de prov som tagits). Så, sedan snart en vecka är han åter satt på Rimadyl och med extremt restriktiv rörelse. Vi pratar total stillhet inne och enbart toalettbesök i koppel ute. Pest och pina, förstås, men Vill tar det hela med ro.
Naturligtvis skjuts alla våra planer i sank. Ett diskbråck kommer sannolikt ta största delen av året att laga, och tiden från skada till full rörelse kan vara lång. Det är naturligtvis bara att vinka hejdå till drömmen om ett SM-deltagande, och att ens ha ett championat innan reglerna ändras (det vill säga innan 2016 är slut) är nog osannolikt det också. För han ska ju inte bara bli frisk, alla detaljer som tappas ska tränas in på nytt. Jag minns ju hur det var förra gången. Fan i helvete, rent ut sagt. Världens häftigaste hund, så här skulle det ju inte bli.
Jag hade dessutom planen att vidga våra vyer under 2016 och starta både i HtM och försöka träna jakt så mycket att jag kände att ett jaktprov kunde vara möjligt. Nu får vi väl se. Kanske kommer han aldrig komma tillbaka – kanske går det snabbare än jag ens vågar hoppas. Efter julhelgen, och efter vilan ska vi till ortopedveterinär. Sen vet jag förhoppningsvis mer. Just nu känns det bara så ledsamt och hopplöst allting. Och jag undrar vad jag kunde gjort annorlunda. Jag ger mina hundar allt det bästa – bästa maten, bra allsidig träning, är noga med upp- och nedvarvning, låter dem inte bli kalla när de är stilla, tar dem till sjukgymnast och veterinär och så vidare och så vidare… Tydligen räcker det inte. Eller också har jag bara en jädra otur – men då hoppas jag att det kan räcka nu.
Gip
Gip och jag har fått en nytändning! Vi var på sökträning strax innan jul och det var verkligen superroligt, helt Gips grej. Han älskar att springa, han älskar folk, att leka och skogen. Självklart passade det honom som hand i handsken. Gäller bara att få till träningspassen. Vi är anmälda till både en brukslydnadskurs och ett sökläger (och jag står i kö på ytterligare ett). Planen är att åtminstone starta apellen under året och om det går bra klättra vidare, sen om det blir sök eller spår som blir vår huvudgren det får tiden utvisa. TRÄNA sök så ofta det går i alla fall. Han måste dessutom göra ett BPH för att tävla bruks.
Vallningen går som alltid upp och ner för oss, just nu tränar jag mycket banor. Vi ska fortsätta träna för Karin Söderberg under året och kanske kanske kanske kan det bli ett VP.
Eftersom brukset innehåller så många delar så tror jag vi kommer hålla oss väldigt väl sysselsatta med det och vallningen. Och så håller vi tummarna att han får vara hel.
Tesla
Jag ser fram emot att börja tävla med Tesla under 2016. Det klickar mer och mer i både vallningen och lydnaden och han känns både mognare och mer tänd i träningen än tidigare. Drömmen vore att både hinna beta av lydnadsklass I, II och III under nästa år OCH göra ett VP. Men det kan vara att bita över för stort stycke – det är så svårt att veta med unghundar, mognad är ju inget som går spikrakt direkt. Jag har dock inte bråttom, när vi är färdiga så är vi. Jag ser fram emot att träna för Karin Söderberg även med Tesla!
Förutom lydnad och vallning ska jag träna en hel massa tricks med Tesla, han är en hund som verkligen behöver shaping och tänka själv. Detta tänkte jag återkomma till i ett eget inlägg. Dessutom ska han så klart HD-röntgas men utöver det hoppas jag vi slipper veterinärbesök.
Jessica
Ja, jag då, den tvåbenta delen i teamen. Jag har en hel massa planer för mig själv privat och för företaget och hundarna. Jag ska sätta upp mitt växthus och odla grönsaker, läsa mer böcker och tidningar, vara ännu mer i skogen, fotografera mer, skriva mer, fördjupa mig mer och hitta mig själv som tränare. Dessutom ska jag återuppta surdegsbakandet. Ja, en hel massa som inte direkt har med hund att göra, men också en hel massa hund, precis som vanligt. Och jag hann också besöka läkare ett par gånger för mycket – skadade knän, skadad fot, knäckt tand och allmänt blä. Det hoppas jag slippa under 2016.
Vågar jag hoppas på ett hälsosamt år på alla sätt?
