Warning: Creating default object from empty value in /storage/content/38/140338/motiveradehundar.se/public_html/wp-content/themes/skeptical/functions/admin-hooks.php on line 160

Vikten av att följa sin magkänsla

Idag har Gip och jag varit på freestylekurs. Jag hade sett fram emot den som sjutton, taggat genom att damma av gamla tricks, förberett med ohemula mängder godis och leksaker och lyssnat på musik (!) och planerat. Upp i ottan på en lediga söndag och iväg. Gip körde sina dramatiska “nu är jag här”-ljud och verkade som vanligt när vi kom in. Fast pipig. Försökte gå ut med honom för att se om han ville bajsa, men nej. Han fortsatte pipa och kändes obekväm. Kunde inte slappna av. Svettades under trampdynorna. Luktade metall ur munnen. Ville inte äta godiset. Däremot ville han leka, så jag propsade på att han kunde träna. Efter första praktiska passet verkade han gladare och slappnade av i pausen. Kändes dock inte helt som vanligt. Mer utzoomad och störd. Dock var det längesen som Gip var på ett kurstillfälle där alla jobbade samtidigt (fem + två hundar i lokalen) och dessutom inomhus. Vi tränade lite till och han verkade lite gladare. Shejpade honom och han åt kycklinghals. Var mitt vanliga glada Grus igen. Men så skulle vi prova ett helt nytt trick, ett som Gip aldrig provat och jag föll för frestelsen att locka med godis. Och han följer ju inte godis, jag vet ju det, han är ju bäst i världen på omvänd lockning och jag klappar mig på axeln hundra gånger om dagen för att han är så grym på det, och därmed världens enklaste att träna med, och ändå föll jag för frestelsen. Och Gip blev låg och rädd och ledsen och jag försökte igen och han blev klängig. Och hoppade upp på min axel och försökte blidka mig. Bad mig vara som vanligt och inte så konstig. Så han slapp och vi lekte andra tricks som han kan, och jag belönade med Jolly Bollen och han var glad. Men jag är ledsen. Ledsen för att han blir så påverkad av mig och för att det förgiftar så mycket. Ledsen för att vi kanske aldrig kommer kunna tävla om han alltid kommer bli så påverkad av mig. Och ledsen för att det nu känns totalt okul med freestyle som skulle vara det som vi gjorde på skoj tills jag kan tackla mina nerver och det kan vara roligt att tävla lydnad, som vi båda älskar att träna. Om två veckor ska vi tillbaka och då ska jag ha snickrat ihop ett program och vi ska ha tränat in det och visa upp det. Jo tjena.

No comments yet.

Leave a Reply