Alla bilder är tagna av Camilla Jacobsson, tack för att jag får låna!
Denna veckan har jag varit på tre dagars vallhundskurs med Gip hos Anna Larsson . Vi var på en jättefin gård på Mörkö och tränade på jätteläckra får. Pigga men inte stressade, och väldigt välskötta och fina. Jag föll pladask för en liten brun tacka med vit nos, vit fläck på huvudet och som pricken över i en vit svanstipp. Så gullig!
Jag var lite nervös första dagen att jag skulle ha anmält mig till tre dagar vallning med en hund som inte riktigt vill. När vi varit iväg tidigare har han i och för sig tyckt att det var roligt, men varken bättre eller sämre än till exempel agility. Och när vi var iväg på kullträffen i vintras och provade valla inomhus tyckte han det var rätt äckligt med får. Men det visade sig att vilan gjort honom gott, jag har ju märkt på många andra sätt att han har mognat sista tiden och det gällde även fårhagen. Vi började med teori och gick igenom sex grundsteg att börja med, och det var skönt att ha ett system att förhålla sig till. Inte bara random släpp på får och styr lite hit och dit, utan ordentliga kriterier.
Första dagen väcktes intresset och det kändes riktigt bra, andra dagen blev det lite konflikt. Nu tyckte Gip att han kunde själv slash absolut inte kunde själv och jag fick en del starter som var okontrollerade och inte roliga. De satte tonen för passen, och både jag och Gip är så ovana att vara ovänner att det blev lite knasigt. När vi kom till lägenheten dag två var Gip så trött att han sov HELA kvällen. Jag fick väcka honom vid elva för att gå ut och kissa. Lille collisen.
Dag tre bestämde jag mig för att prio ett var att starta lugnt. Det är orättvist att bråka med en hund som inte vet varför jag bråkar (när jag vill att han ska ta vida flanker i stället för att gå rakt mot fåren, till exempel). Så på Annas inrådan började jag med att lägga honom lugnt, ta några steg, lägga honom, upprepa det, gå ut mot fåren och låta honom ligga ganska nära för att sen tydligt ge ett ”away” eller ”come by” (cirkla en vid sväng höger resp vänster). Mycket mycket bättre! Konflikten dagen innan hade gjort att Gip verkligen ansträngde sig för att förstå, och jag behövde bara använda små bokstäver hela dagen. Kul!
Vi avslutade med ett pass där Gip och jag flyttade fåren in i en smal passage mellan en fålla och staketet. Vi gjorde den övningen flera gånger, från båda håll och det kändes kanon att vi faktiskt kunde kontrollera fåren och flytta dem till ett speciellt ställe. Det kändes också kanon att jag hade kontroll på min fina lilla hund, att han ville lyssna och vid ett par tillfällen sa att ”Okej, JAG hade gjort på det här sättet, men jag litar på att du gör så det blir rätt till sist”. Jag ska inte berätta för honom att det inte är säkert – vallning är sjukt svårt, inte minst för att fåren ju inte beter sig som man förväntar sig alla gånger. Det handlar lika mycket om att läsa får som att läsa hund, och fårkunskapen hos mig är än så länge inte stor.
Men nu har jag i alla fall bestämt att fortsätta med vallningen och att skaffa får. Vi har tillräckligt med plats för en liten flock, så det vore bara dumt att inte låta får sköta underhållet av hagarna. Så nu letar jag efter några lagom invallade får att köpa!
