Warning: Creating default object from empty value in /storage/content/38/140338/motiveradehundar.se/public_html/wp-content/themes/skeptical/functions/admin-hooks.php on line 160

BPH och mognadsfaser

IMG_7594

I lördags satte Vill och jag oss i bilen i svinottan och rattade till Märsta brukshundklubb där Vill och resten av kullen (utom den norska gutten Wilmer som gjort MH i Norge) skulle göra BPH – Beteende och personlighetsbeskrivning hund. 

Vill var som vanligt när han inte är på hemmaplan betydligt lugnare än vanligt, och det påverkade naturligtvis resultaten. Bedömningen (med spindeldiagram) finns inte på avelsdata ännu så jag redogör bara för den korta bedömningen jag fick med mig hem och mina egna känslor. I varje moment finns några olika delar som bedöms och utifrån det graderas det på en skala från 0 (inte alls) till 4 (mycket). Vissa delar blev jag väldigt förvånad över, och andra tycker jag stämmer bra (och tycker det stämmer bra utifrån vad som sågs på den aktuella dagen – vilket är det enda som räknas).

När jag tittar på beskrivningen framträder en hund som är lugn, trygg, absolut inte agressiv. Det kan jag hålla med om. Men dessutom står det att han är medel (2) glad i människor, medel energisk i leken, medel lekfull, inte speciellt (1) nyfiken och med att ganska litet matintresse. Det stämmer ju överhuvud taget inte! Det där är inte min hund. Dessutom fick han en (2) på “positiv attityd” vilket är en helhetsbedömning… Skottet fick han en (4) på trygg, och det var förväntat. Precis som sina syskon väntade han på dummyn efter smällen. 🙂

Allt detta får mig dock att fundera lite på vad det är som gör Vill så olik sig när han inte är hemma. Jag skulle absolut inte säga att han är en hund som blir osäker när han kommer bort. Blir han låg? Näe, jag tycker inte det heller. Men lite dämpad blir han ju, helt klart. Detta har märkts tydligast på kurser, där han har haft svårt att engagera sig så som han gör hemma, även om jag tycker det är bättre nu än det har varit. Och på (den hittills enda) tävlingen så var han ju glad och pepp. Vill har verkat så mogen och framåt hela tiden att jag glömmer hur ung han är – ända tills vi kommer bort och han skruvar ner sin intensitet rejält.

En annan sak som slagit mig är att Vill kanske inte förknippar att åka nånstans med jobb. Vi tränar ju mestadels hemma, och när vi varit borta så är det ganska ofta bara för att hänga lite i en ny miljö, passivitetsträning och träna vardagslydnad, och även på kurser är det ju ganska mycket väntan. Och det är han ju strålande duktig på, så klart, men jag skulle kanske vilja att han fick en förväntan på att något ska hända när vi kommer bort. Det är ju en avvägning – jag älskar hans förmåga att koppla av, men den här duktiga lydnadshunden behöver lite annat också. Så, nu ska vi lägga in en växel på att åka ut och TRÄNA på nya brukshundklubbar. Vi är anmälda till tävling om ett par veckor, och jag är övertygad om att den intensitet han har räcker för klass II, det är sen det måste till den där extra växeln. Som han har hemma och som jag nu måste plocka fram även på bortaplan.

 

No comments yet.

Leave a Reply